PAUSKNAPPEN

Tiden går alldeles för fort, och samtidigt som tiden går har jag tryckt på pausknappen (som Knut skulle sagt). Jag kan inte ta tag i det jag borde ta tag i. Nästa vecka börjar folk jobba och veckan efter det börjar dom som inte jobbar skolan. Jag är lite smått avundsjuk på alla som kom in på det dom ville. Och jag är trött på att folk tycker jag borde ha skaffat ett jobb för länge sedan. Men dom förstår inte att jag har hoppats, och hoppats, och hoppats på att jag ska komma in. För jag vill inte jobba, jag vill plugga. Skit också.